Välj stad

Välkommen till Evidensia Djurkliniken Roslagstull

Valhallavägen 12A
114 22 Stockholm

Öppettider

Måndag - torsdag 7.00 - 21.00
Fredag 7.00 - 17.45
Lördag 11.00 - 15.45

Kontakta oss/Boka tid:

Du når oss enklast på telefon: 08 - 612 57 60
E-post

”Ej akuta frågor. För tidsbokning eller övriga frågor: mejla ditt namn och telefonnummer så kontaktar vi dig”
 
Följ oss på Facebook!
 

Leg vet Gunnel Anderson, 2007-05
Djurkliniken Roslagstull, Valhallavägen 12 A, 114 22 Stockholm, tel 08-612 57 60
 


 

Skötsel av skäggagam

 
Skäggagamen   håller utomlands sakta men säkert på att gå om leguanen som den vanligaste  reptilen i fångenskap. Jämfört med leguanen blir skäggagamen ofta lätt tam, den är lätt att hantera, och den har en lämplig storlek för ett sällskapsdjur.
 
Den vanligaste skäggagamen i fångenskap är Pogona vitticeps. Den härstammar från stora delar av inlandet och sydöstra Australien.
 
Då skäggagamen köps in är det alldeles för vanligt att den blivande djurägaren inte får tillräcklig information då det gäller utfodring och skötsel. Det kan sedan dröja många månader, ibland år, innan de negativa effekterna av felaktig skötsel visar sig. Följande information omfattar bara en liten översikt om skäggagamer och deras behov. Mer information går att läsa i den nyutkomna (2005) svenska boken ”Skäggagam” av Sofia Cirverius, som säljs via zoohandeln, ISBN 91-631-6450-7.
 
Skäggagamen har sitt ursprung i Australien och Nya Guinea. De är dagaktiva ödlor som lever i torra, klippiga halvökenområden och i torra stäpplandskap. De är anpassade till att klättra mycket, både i buskar och klippor. De ”solbadar” på klippor och trädgrenar under morgon- och eftermiddagstimmarna. Som många andra ökenlevande djur tillbringas den varmaste tiden mitt på dagen i underjordiska hålor.
 
Skäggagamen är en omnivor (allätare). Ju äldre djuret blir desto större del av födan utgörs av vegetabilier. För att underlätta matsmältningsprocessen, och för att reglera kroppstemperaturen, solbadar djuren, och söker då nå platser med temperatur runt 35  grader. Djurens sociala rangordning avspeglar sig i hur framträdande (=soligt) deras solbadningsplats befinner sig.
 
En vuxen skäggagam blir ca 20-30 cm lång inklusive svans (vissa underarter upp till 50 cm). Livslängden i fångenskap uppges till mellan 4-10 år gamla. Sitt svenska namn har ödlan fått av att halsskinnet och sidan på huvudet har fjäll som avslutas i svarta taggiga ändar. När ödlan känner sig hotad spänner den upp sin hals med luft, varvid taggarna pekar rakt ut som ett svart skägg. Känner ödlan sig kraftigt hotad håller den dessutom munnen öppen för att förstärka det farliga intrycket.
 

BUR/TANK
 

I takt med att vi lär oss mer och mer om reptilers anatomi och fysiologi, så har det blivit alltmer klarlagt hur viktigt det är att försöka återskapa en så normal miljö som möjligt för djuren i fångenskap. Att ständigt leva i en onaturlig miljö, där man inte kan utföra sina naturliga beteenden, leder till kronisk stress. Kronisk stress leder i sin tur till en negativ påverkan på immunförsvaret, varför sjukdomar lättare utvecklas.
 
Skäggagamer är aktiva ödlor som behöver mycket plats. De kan hållas ensamma, i par, eller i grupper om en hane och två eller flera honor. För en ensam ödla är minimimåtten på terrariet 200 cm långt och 40 cm brett. För varje ytterligare ödla bör ytterligare 100 cm läggas till längden av terrariet. Trängsel kan leda till aggressioner och stress, då det underlägsna djuret inte har någon plats att fly undan till. Stress i alla former är en av de vanligaste orsakerna till aptitlöshet och sjukdom hos reptiler.
 
Terrariet bör täckas av galler så att ödlan inte kan rymma. Gallret tillåter även ventilering av terrariet.
 
I sin naturliga miljö tillbringar skäggagamen även mycket tid i klippskrevor och jordhålor för att undvika den starka hettan dagtid. Som ett resultat av detta utsätts de för ett mikroklimat, dvs ett klimat som avviker från det klimat som mer högbenta djur utsätts för. Det är framför allt luftfuktighet och luftrörelser som blir annorlunda i ett mikroklimat. Luftfuktigheten blir ofta oerhört mycket högre vid marknivån i naturen än en meter högre upp. Detta skiljer sig helt från inomhusklimatet i våra centraluppvärmda lägenheter och hus, där luftfuktigheten i stället blir extremt låg. Låg luftfuktighet leder till uttorkning av djuret – med varje andetag förlorar reptilen kroppsfuktighet. Kronisk uttorkning vet vi numera är den största riskfaktorn då det gäller utveckling av njursjukdomar hos reptiler.
 
I fångenskap är det alltså viktigt att underlaget i terrariet medger bildandet av mikroklimat på olika ställen. Dessutom bör underlaget helst bestå av något som ödlan kan gräva ner sig i. Att kunna gräva ner sig är ett viktigt sätt för reptiler att skydda sig från både kyla och värme. Ett underlag av jord eller grus är därför naturligt (blandning 50/50). Ett fast underlag är även viktigt så att ödlan kan röra sig på ett naturligt sätt. En nackdel med naturliga underlag är att ödlan ofta får i sig en del av underlaget då den äter. Jord och grus, men framför allt fin sand, orsakar lätt förstoppningar. Låter man ödlan bada ofta är dock riskerna med ett naturligt underlag små.
 
Ett sätt att skapa ett bra klimat för sin skäggagam är att använda flera frölådor (eller andra sorters plastbaljor) bredvid varandra på botten av trälådan. De olika lådorna kan fyllas med olika slags material, t ex
 

  • En blandning av jord och sand i en, minst 10 cm djupt. Blanda gärna i lite färsk sphagnummossa (vitmossa/torvmossa) eller vermiculit (mineralprodukt) – båda dessa material finns att köpa i blomsteraffärer; torra löv, eller annat fuktighetsbevarande ämne. På ytan kan en ihålig trädstam placeras som gömställe. Ytlagret i denna låda duschas regelbundet för att behålla en viss fuktighet (men ej vara blött)
  • Planterade växter i en, ger skugga och tillgång till gömställe
  • Stenar i en låda, varierande storlek, dock så stora att ödlan ej kan svälja dem. Flata stenar eller kakelplattor kan läggas ovanpå och användas som utfodringsplats

 
Denna blandning av underlag är billigt, lätt att rengöra, ger bra möjlighet för att skapa olika temperaturzoner, samt ger bra möjlighet för utveckling av mikroklimat. Nedsölad ytbeläggning skopas bort allt eftersom det uppstår. Allt underlag (sand+jord) byts ut ca var tredje vecka. Stenarna rengörs och kokas, alternativt upphettas i ugn var tredje vecka.
 
Nackdelar med andra typer av underlag
 

  • Tidningspapper:  medger ej mikroklimat, medger ej grävande
  • Bark:  idealisk miljö för kvalster och mikroorganismer, kan ge stora skador om äts upp

 
Eftersom skäggagamer tycker om att klättra och ofta tillbringar mycket tid i buskar och låga träd, så bör det även finnas tillgång till klättergrenar, korkbark och stora stenar/klippor. Det bör även finnas någon form av gömställe där ödlan kan dra sig undan närgången uppmärksamhet. Gömställen bör finnas i både terrariets varma och kalla ände. Har Du flera ödlor i terrariet så måste det finnas tillräckligt med gömställen för alla djur.
 

TEMPERATUR OCH BELYSNING

 
Trots att skäggagamer är ökenlevande djur, så tillbringar de den varmaste delen av dagen på relativt svala områden. Både för kall och för varm omgivning kan därför vara skadligt för ödlan.
 
Terrariet måste vara så stort att det går att skapa en temperaturgradient både längs med terrariet och på höjden. Under dagtid bör temperaturen variera mellan 29-40 grader, med en solplats där värmen når upp till 35-40 grader. Tänk på att om flera djur bor i samma terrarium så måste det finnas separata solplatser med tillgång till upp till 35-40 graders värme för varje djur samtidigt! Denna höga temperatur krävs för att ödlan ska kunna värma upp sin kropp så att matsmältningen fungerar normalt.
 
Under natten kan temperaturen på den svalare sidan få gå ner till 25 grader. Värmen uppnås genom att kombinera olika värmekällor som t ex ljusramp med vanligt lysrör samt UV-lysrör; värmeslingor under terrariebotten; keramisk värmare (som enbart ger värme och ej ljus). Under natten får ingen vanlig belysning vara tänd eftersom vitt/gult ljus dygnet runt orsakar stress. Däremot kan värmelampa med rött eller blått sken användas för att ge värme nattetid. Det är viktigt att komma ihåg att keramiska värmare alstrar en mycket kraftig värme vid fattningen, och därför kräver porslinsfattning. Undvik så kallade varma/heta stenar. Dessa har en inbyggd värmekabel som är tänkt att hålla värmen på en jämn nivå. Tyvärr krånglar ofta dessa värmekällor och ger en alldeles för hög värme. Eftersom reptiler har mycket dåliga värmereceptorer i huden, så är det inte ovanligt att de kan ligga på varma stenar och sakta steka sönder undersidan av magen.
 
Gissa dig inte fram till hur varmt det är i terrariet, utan mät upp temperaturen! Mät både dag och natt, på flera punkter på både låg och hög höjd i terrariet. Att låta skäggagamen leva i fel omgivningstemperatur, utan möjlighet att själv reglera kroppsvärmen, kommer att med tiden leda till allvarliga hälsoproblem - det kan dock ta flera år innan resultatet ses. Det är också mycket viktigt att se till att ödlan inte kommer i kontakt med värme- eller ljuskällorna, eftersom dessa kan orsaka allvarliga brännsår.
 
Förutom vanligt ljus kräver skäggagamer tillgång till UVB-strålning. Utan tillgång till riktigt solljus eller UVB-strålning så kan ödlan inte tillgodogöra sig kalk i födan. Kalkbrist är den vanligaste sjukdomen hos reptiler i fångenskap. Den allra bästa källan till UV-strålning är solen, men eftersom vårt klimat kraftigt begränsar möjligheten att ha en ödla utomhus, så måste vi erbjuda UV-strålningen i konstgjord form. Det är i dagsläget omöjligt att säga om de lysrör som idag marknadsförs som UV-lysrör verkligen har fullgod effekt då det gäller att ge den erforderliga UV-strålningen. Vi har dock inget annat alternativ och måste vara noga med att tillgodose våra ödlor med denna typ av lysrör.
 
Sommartid, när temperaturen når över 26 grader eller mer, bör Du låta Din skäggagam få tillgång till naturlig sol genom att vistas utomhus så mycket som möjligt. Du kan bygga en bur att ha stående ute - tänk dock på att det är viktigt att skapa en skuggig plats dit ödlan kan dra sig undan alltför stark värme.
 
Ett så kallat fullspektrumlysrör avger en liten mängd av både UVA- och UVB-strålning. UVA är viktigt för reptilernas allmänna välbefinnande och för reproduktionsbeteende. UVB krävs för bildning av aktivt D-vitamin, som i sin tur krävs för kalkupptaget från födan. Lysröret bör stå på hela dagen -12-14 tim sommartid, 10-12 timmar vintertid; och det bör sitta på mellan 45-60 cm avstånd från reptilen. Tillverkare av fullspektrumlysrör anger ofta att lysrören håller mellan 2-3 år. Det visar sig dock att de förlorar sitt ljusspektrum långt innan röret går sönder, och det bör därför bytas ut var 6-12 månad. Tänk på att lysröret inte får sitta högt ovanför djuret. Bästa avståndet är i allmänhet ca 30 cm ovanför ödlans favoritplats. Det är mycket viktigt att ödlan inte kan komma i kontakt med lysröret och bränna sig.
 
Både ljus- och värmekällor bör regleras med hjälp av timer, detta för att Du inte ska glömma att koppla på värme och ljus under tillräckligt många timmar varje dag. Med hjälp av timer blir Du mindre bunden av att passa de tider som olika lysrör och värmekällor kräver.
 
Luftfuktigheten bör ligga mellan 30-40%. Skaffa en hygrometer och kontrollera värdet regelbundet.
 

UTFODRING

 
Skäggagamer är allätare, dvs de äter både animaliska och vegetabiliska födoämnen. Unga skäggagamer äter framför allt insekter.  En vuxen skäggagam däremot äter i det vilda nästan uteslutande vegetabilier.
 
Felaktig utfodring med framför allt brist på kalk i födan, är en av de vanligaste anledningarna till sjukdom hos skäggagamer!
 
 

Animalisk föda
 

I det vilda äter skäggagamen en stor variation av insekter och små däggdjur. Det är viktigt att försöka variera kosten även i fångenskap, för att ombesörja intag av alla nödvändiga aminosyror. Du kan utfodra med syrsor, kackerlackor, mjölmask och zoophobasmask. Likaså kan små musungar ges. En tumregel säger att man kan utfodra med ett bytesdjur som inte är större än 2/3 av skäggagamens huvud. Insekterna ska vara utfodrade med ett bra foder, t ex fågelpellets, gnagarpellets eller hundtorrfoder.
 
Insekterna ska pudras med vitamin- och mineraltillskott innan de ges till ödlan. Till unga skäggagamer pudras insekterna med ett kalk-vitamin D-3-preparat 2-3 gånger/vecka, och ett multivitaminpreparat en gång/vecka. Till vuxna skäggagamer används kalk-D3-preparatet på insekterna 2 gånger/vecka, och multivitaminerna en gång varannan vecka.
 
Vuxna skäggagamer bör utfodras med insekter 2-3 gånger per vecka, medan ungar ska erbjudas insekter 2-3 gånger dagligen.
 
 

Vegetabilisk föda
 

Mörkgröna bladiga grönsaker som t ex romansallad, rödbladig sallad, maskrosblad, kinakål, endiver, spenat, persilja, och broccoli ska utgöra basen i ödlans salladsblandning. Andra grönsaker som morot, squash, ärtor och bönor kan erbjudas i mindre omfattning. Hacka salladsblandningen fint och lägg i en skål, spraya vatten över blandningen just före utfodringen. Ett rent kalkpulver bör också blandas i salladsblandningen dagligen.
 
Alla skäggagamer bör erbjudas en salladsblandning dagligen att äta
 
Tänk på att ensidig kost kan leda till sjukdomsproblem. Att bara äta olika kål-grönsaker kan t ex orsaka nedsatt sköldkörtelfunktion. Att äta mycket spenat och persilja kan i stället ge påverkan på njurarna. Bästa sättet att undvika diverse foderframkallade hälsoproblem är att se till att Din skäggagam erbjuds, och även äter, en mängd blandade grönsaker dagligen.
 

VATTEN     

 
Skäggagamen ska alltid ha tillgång till rent vatten i en stor skål som ödlan lätt kan ta sig ner i för att blötlägga sig i. Vattendjupet bör endast gå till i höjd med ödlans mage. Förutom denna vattenkälla kan det vara bra att spraya ödlan dagligen med en blomspruta.
 
Om skäggagamen inte vill bada på egen hand, kan man då och då blötlägga ödlan för att stimulera den att dricka. Blötläggning är även bra för att underlätta normal ömsning. Många ödlor passar dessutom på att bajsa då den badar, vilket gör renhållningen i terrariet enklare.
 
 

”VINTERDVALA” (BRUMERING)

 
Många skäggagamer reagerar när höstmörkret kommer, och sänker då sin ämnesomsättning och aktivitet. De slutar ofta att äta, drar sig undan och sover, men uppför sig ändå normalt de korta stunder de är vakna. För att efterlikna den normala temperaturförändring som sker även i delar av Australien kan man under 4-6 veckor sänka temperaturen till mellan 24-27 grader dagtid, och till ca 16 grader nattetid.
 
Skäggagamen ska fortfarande ha tillgång till mat, men i mindre mängd och mindre ofta än vanligt. Blötlägg gärna ödlan var 1-2 vecka i ljummet vatten i 20 minuter för att motverka uttorkning. När dvalningsperioden avslutas ska värme och ljus successivt ökas över ett antal veckor. När ödlan är normalt pigg och aktiv återgår man till de normala utfodringsrutinerna igen.
 

REPRODUKTION

 
Skäggagamen blir könsmogen vid 1-2 års ålder, eller snarare då ödlan väger ca 150 gram. Under brunstperioden blir vanligen hanen mörkare i färgen än normalt. En gravid hona kan lägga upp till 16 ägg. Äggen läggs i en håla i sandblandad jord. Det är alltså viktigt att se till att det finns en lämplig plats att gräva på i terrariet, när äggläggningstiden närmar sig. Ofta vill honan kunna gräva en djup håla, ibland lika djup som kroppen är lång! För att det ska bli en grop för äggen krävs att underlaget är lätt fuktat, annars faller materialet ihop så ingen grop bildas.
 
 

HYGIEN

 
Tillsammans med utfodringen så hör hygienen till det viktigaste området för en reptilägare att behärska. Många bakterie- och svampinfektioner drabbar reptiler i fångenskap på grund av deras dagliga utsatthet för förorening med avföring, samt en fuktig smutsig omgivning. I det vilda har skäggagamen stora områden av land att röra sig på, där avföring och matrester kan spridas. Djuren kommer så gott som aldrig i kontakt med detta material. För ödlor i fångenskap är förhållandet annorlunda. Djurägaren får föra en ständig kamp för att förhindra ansamling av bakterier på grund av kontinuerlig deponering av avfall och matrester.
 
Buren måste hela tiden hållas ren och torr. Alla föremål som smutsas ner med avföring eller urin ska så snart som möjligt avlägsnas och rengöras eller bytas ut. Burinredningen ska arrangeras så att den lätt kan rengöras. Eftersom människan av naturen är ganska lat, så blir rengöringen utförd oftare ju enklare den är att göra. Se alltså till att burinredningen är funktionell hellre än vacker!
 
Avföring, urin och matrester måste avlägsnas så snart de uppstår. Underlaget i terrariet bör bytas ut en gång per vecka-varannan vecka. Inredningen inklusive mat- och vattenskålar, måste avlägsnas, rengöras och desinficeras minst en gång i månaden, och hela terrariet ett par gånger om året. Ett lämpligt desinfektionsmedel är 0,2% klorhexidin.
 

 

VANLIGA SJUKDOMSPROBLEM HOS SKÄGGAGAMER

 

Metabolic Bone Disease/Benskörhet

 
Sjukdomen orsakas av felaktig utfodring, där balansen mellan kalcium och fosfor blivit fel. Brist på tillgång till UV-ljus orsakar dessutom D-vitaminbrist, vilket i sin tur påverkar upptaget av kalcium från födan. Då blodnivån av kalcium sjunker försöker kroppen kompensera detta genom att bryta ner skelettvävnad och därmed frisätta kalcium. Normal skelettvävnad ersätts så småningom av en svagare bindväv.
 
Symptomen hos skäggagam kan vara minskad aptit och förstoppning; muskeldarrningar i benen; nedsatt tillväxt; missbildade eller brutna ben;  mjuk käke; krokig ryggrad, eller bakbensförlamning. Ödlan blir även svag i muskulaturen och orkar inte längre resa upp kroppen från underlaget.
 
MBD är en livshotande sjukdom om den inte kommer under behandling i tid. Problemet är att sjukdomen vanligen har utvecklats sakta under många månader, och det tar i allmänhet lika lång tid att behandla djuret. Behandlingen består av alltifrån ändrad utfodring och miljö, till injektionsbehandling med kalk, antibiotika, vitaminer och ibland hormoner. Många skäggagamer kan återhämta sig, men ibland kvarstår någon typ av skelettskada hela livet.
 
 

Coccidios

 
Coccidia är en vanligt förekommande tarmparasit hos skäggagamer. Normalt sett orsakar parasiten inte sjukdom men i fångenskap, och framför allt då hygienen är eftersatt, finns risken för att stora mängder parasiter ansamlas i tarmen och orsakar skada.
 
Symptom på coccidios kan vara matvägran, avmagring och diarré. Stora parasitmängder kan även vara hämmande på ödlans immunförsvar, och leda till att andra infektionsproblem dyker upp.
 
Parasiten kan påvisas genom att Du inlämnar ett färskt avföringsprov för analys till Din veterinär. Behandling sker med avmaskningsmedel under lång tid, samtidigt som mycket noga rengöring och desinfektion måste göras av skäggagamens terrarium.
 
 
 

Bölder

 
Bölder kan uppstå här och var på kropp och ben och är oftast ett resultat av riv- eller bitsår orsakade av andra skäggagamer i terrariet. I lindriga fall ses en svullnad på kroppen, i mer allvarliga fall kan ett bitsår i en tå eller ben leda till en svullnad runt en led.
 
Behandlingen består vanligen i en kombination av antibiotikabehandling och kirurgisk öppning och tömning av bölden. Om infektionen har gått in i skelettet så krävs det ibland att en tå eller fot amputeras.
 
 

Tandsten

 
Skäggagamer kan precis som hundar och katter få tandsten. Detta i sin tur leder ofta till infektioner i tandköttet, och i värsta fall i käkbenet. Försök att regelbundet inspektera ödlans tänder. Vid tecken på missfärgning av tänder eller tandkött bör Du kontakta Din veterinär för snabb åtgärd. Om infektionen hinner sprida sig till benet kan sjukdomen vara mycket svår att behandla.
 
 

Fettlever

 
Hos vuxna feta skäggagamer händer det ibland att fett även inlagras i stor mängd i levern, som då inte orkar arbeta normalt. Symptomen är ofta diffusa i början, men leder till matvägran, avmagring och slöhet.
 
Diagnosen ställs vanligen med blodprov kombinerat med fiberendoskopundersökning med vävnadsprov från levern. Behandlingen är mycket krävande. Ofta måste ödlan tvångsmatas eller matas med en inopererad sond i flera veckor medan levern återhämtar sig. Tyvärr inser ofta inte djurägaren hur allvarligt sjuk ödlan är och söker veterinär i sent skede, varför behandlingen ofta insätts alltför sent och ödlan därför inte går att rädda.

 

Svampinfektion i huden ("yellow fungus disease")


Skäggagamer drabbas ibland av en svårbehandlad svampsjukdom, CANV, i huden. Den orsakar gula beläggningar längs läppar men även här och var på kroppen i övrigt. Svampen har hittills endast orsakat sjukdom hos skäggagamer. För säker diagnos krävs odling hos ett laboratorium som är vana vid reptilprover. 
 

Om Evidensia

Välkommen till oss på Evidensia. Sedan starten 2012 har vi vuxit och är i dag en av Europas största och kvalitetsledande kedjor för djursjukvård. Vår storlek är din trygghet. Vilken av våra kliniker eller djursjukhus du än besöker gör vi allt för att ditt djur ska återfå hälsan.
Vi tror på kvalitet och erbjuder specialister och avancerad utrustning. Vi satsar på kompetens och bedriver utbildning och klinisk forskning. Det gör att vi kan erbjuda den bästa veterinärmedicinska hjälp som finns.

Du kan alltid ringa oss, dygnet runt, året om.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa för djuren. 

Våra Djursjukhus

Djursjukhus

Hästsjukhus

Vi finns i hela Norden!

Med närvaro på närmare 170 platser har vi kliniker och djursjukhus för varje behov. Du hittar oss i Sverige, Finland, Norge, Danmark. Nederländerna, Tyskland och Schweiz.

Evidensia Djursjukvård AB  |  Djursjukhusvägen 11,73494 Strömsholm Sverige  |  Tel: 0771 - 45 40 00 |  E-post
© Evidensia, All rights reserved