Välj stad

Välkommen till Evidensia Djurkliniken Roslagstull

Valhallavägen 12A
114 22 Stockholm

Öppettider

Måndag - torsdag 7.00 - 21.00
Fredag 7.00 - 17.45
Lördag 11.00 - 15.45

Kontakta oss/Boka tid:

Du når oss enklast på telefon: 08 - 612 57 60
E-post

”Ej akuta frågor. För tidsbokning eller övriga frågor: mejla ditt namn och telefonnummer så kontaktar vi dig”
 
Följ oss på Facebook!
 

Leg vet Gunnel Anderson, 2010-10

Specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar
Evidensia Djurkliniken Roslagstull, Valhallavägen 12 A, 114 22 Stockholm, tel 08-612 57 60

 

SKÖTSEL AV KATT


Katter har levt med människan sedan ett par tusen år. De första fynden av katten som husdjur kommer från ca 1500 f Kr i Egypten. Därefter har katten beskrivits i det antika Israel, Grekland och Romarriket, varefter den har spritt sig runt världen. DNA-studier tyder på att våra tamkatter härstammar från den afrikanska vildkatten (Felis sylvestris lybica).

Katter finns återbildade i många religiösa skrifter och tycks ha varit dyrkade som ett gudomligt väsen i många olika religioner världen över. I Europa under medeltiden blev katten i stället betraktad som ett mörkt väsen i förbund med häxor, och förföljdes och plågades. Inte förrän i slutet av 1700-talet började det bli accepterat att låta katter leva ifred tillsammans med människan. I slutet av 1800-talet hade flera vetenskapsmän bevisat att många sjukdomar orsakades av mikroorganismer som trivdes i smutsiga miljöer. Katten fick nu inträde i våra hem tack vare att den är mycket renlig av sig och gjorde tjänst som råttfångare. Det verkar dock som om våra moderna katter blivit ”latare” med tiden. En engelsk studie från 1997 tog reda på vad 1000 katter dödade under 5 månader. Dessa katter var mycket goda jägare och dödade ca 14 000 bytesdjur. Dock dödade de endast 167 råttor! Råttor är tydligen duktiga på att försvara sig, och kan därmed skada katten. Katterna inriktade sig därför på mer lättfångade byten som
småfåglar, möss och groddjur.

Trots att katter ofta beskrivs som nattaktiva djur så stämmer inte detta riktigt. De är mest aktiva i skymning och gryning, eftersom deras villebråd är aktiva då. Katter ser i betydligt svagare ljus än människor (6 ggr mindre ljus) men de har inte nattsyn, dvs de ser inte i totalt mörker.



Vilda katter

I det vilda lever katter tillsammans i grupper av besläktade honor. Gruppen utgörs oftast av max 10 individer. Vuxna hanar lämnar gruppen när de blivit könsmogna. De vandrar över stora revir och besöker många honor för parning. Trots att katterna lever i grupp jagar de ensamma. De gör upprepade jaktförsök spritt både dag- och nattetid och äter ofta 10-20 små måltider varje dygn.

Kattgruppen har mycket liten kontakt med främmande katter utan försöker undvika detta. Katters signaler gentemot andra katter avser därför att hålla främlingar på avstånd. Vid konfrontationer med främmande katter försöker de i möjligaste mån undvika konflikt genom att fly. Först när flyktmöjligheterna är förhindrade anfaller katten i självförsvar.

För att hålla gruppen intakt och stabil är doftsignaler mycket viktiga för katter. Dessa kan indelas i två viktiga grupper - dofter som ger gruppsammanhållning, och dofter som avskräcker andra katter.

Gruppsammanhållningen stärks genom att katten avger doftsignaler från ansiktet, ljumskar och svansbasen. När katten gnider sig mot andra katter eller föremål i sin omgivning fastnar doftämnen på dessa ytor. Katternas dofter blandas därigenom till en ”gruppdoft” som markerar gruppens revir. Denna typ av trygghetsdofter har numera framställts syntetiskt och kan köpas i form av spray eller doftavgivare (Feliway) som pluggas in i en elkontakt. Genom att sprida dessa dofter i omgivningen känner sig katten trygg där.

Avskräckande dofter sprids framför allt via urinmarkering. Katten backar upp mot en

vertikal yta och sprutar ut en mycket liten mängd koncentrerad urin. Den innehåller doftämnen som talar om för främmande katter att de kommer in på ett redan upptaget revir. Även vid klösande kan katter avge doftsignaler från körtlar på trampdynorna. Katten klöser ofta på väl synliga stolpar och träd i revirets utkant. Klornas rispor ger en tydlig visuell markering som kombineras med doftsignalen från tassarna.

 

Allmänna fakta om katter

Båda könen blir könsmogna från 6-14 månaders ålder beroende på ras. Individuella skillnader förekommer. Honkatten löper ca var 3 vecka under 5-8 dagar. Även här finns stora individuella variationer - en del honkatter löper bara 2-3 gånger per år, och då vanligen på våren. En honkatt är oftast dräktig under 63-65 dagar. De flesta katter har en

enkel förlossning. Ungarna ska stanna hos sin mamma tills de är 12 veckor gamla.
 

Tamkatter - en eller flera

När vi väljer att ha en katt som husdjur måste vi försöka att ge katten en så optimal miljö som möjligt så att den ska kunna utföra sina normala beteenden. Helst skulle självklart alla katter ha möjlighet att gå utomhus för att ha möjlighet att jaga. Eftersom många innekatter inte ges denna möjlighet gäller det att i högsta möjliga mån låta katten få utlopp för sina naturliga beteenden inomhus i stället.

Den första frågan många blivande kattägare ställer sig är ifall man ska ha en eller två katter. Under förutsättning att en ensam katt har ett tryggt revir, regelbunden tillgång till mat av bra kvalitet, tillgång till vatten, skydd och avskildhet, samt uppskattad samvaro med sin ägare, så kommer den ensamma katten att ha ett utmärkt liv alldeles själv.

Att skaffa två katter samtidigt kan ha fördelar, men endast om katterna passar bra ihop och har tillgång till alla nödvändiga resurser de behöver, så att ingen konkurrens uppstår. Fördelarna kan t ex vara att katterna motionerar mer genom mer lektillfällen; att de får mer socialt utbyte och mental stimulering, och att de hjälper varandra att putsa och hålla sig rena på svåråtkomliga ställen.

Problem uppstår ofta när en djurägare har en katt sedan en tid och plötsligt bestämmer sig för att skaffa en till. Att plötsligt ta hem en främmande katt och räkna med att den gamla katten ska acceptera detta kan leda till kronisk stress, aggression eller problem med urinmarkering eller felaktig eliminering från en av katterna. All introduktion av nya katter ska ske mycket försiktigt och långsamt!

Om du inte har katt och planerar att skaffa två på en gång, försök då få tag i två kullsyskon. Om du redan har en katt och planerar att skaffa en till, försök då

• skaffa en kattunge, helst från en kull med flera ungar så den är van vid andra katter

• en katt av motsatt kön mot den gamla katten

• om din katt är gammal kan det vara bäst att skaffa två kattungar samtidigt som kan leka med varandra och låta den gamla katten få lite lugn och ro

• undvik att ta hand om en moderlös kattunge eller en ”vildkatt” som du inte vet om den är van vid andra katter



Vad behöver din katt - skapa en optimal miljö


Enligt svensk lagstiftning finns vissa regler som gäller katthållning, t ex

• en kattunge får inte tas från sin mamma förrän vid 12 veckors ålder

• katter ska ha tillsyn minst 2 gånger dagligen

• katten ska ha fri tillgång till dricksvatten

• katten ska ges tillräcklig mängd av ett allsidigt välbalanserat foder

• om flera katter utfodras samtidigt ska alla katter kunna äta i lugn och ro utan att störas av varandra

• katten ska ha en egen liggplats, möjlighet att klösa samt ha tillgång till gömställe

• inomhuskatter måste aktiveras

• om en katt vistas ensam på en balkong som finns högre än 5 meter ovan marken så måste balkongen vara inglasad eller försedd med nät så katten inte kan falla ner

• vid transport måste buren vara minst 50 cm lång, 30 cm bred och 35 cm hög


Utrymme

Katter ska ha tillgång till massor av möjligheter att klättra och utforska. Katter utnyttjar alla dimensioner av sitt livsutrymme, dvs även höjden. Se till att

• sätta upp hyllor på olika höjder

• skaffa kattpelare

• katten kan komma åt utrymmet ovanpå bokhyllor och garderober


Gömställen och viloplatser

Varje katt måste ha sin egen viloplats och sitt eget gömställe. Har du flera katter måste det finnas många platser för samtliga katter att välja på. De flesta av viloplatserna bör vara så små att endast en katt får plats där. Även om katterna till synes kommer överens kan det finnas dold spänning i gruppen. Den skyggaste katten måste enkelt kunna springa och gömma sig, eller hoppa upp på en hylla med god överblick över övriga katter. Genom att ge katterna möjlighet att leva sina liv relativt väl skilda åt så ökar man chanserna för att de kommer överens. Har du en gammal eller handikappad katt måste den ha tillgång till gömställen på golvnivå dit den lätt kan ta sig.


Mat- och vattenskålar

Katter dricker oftast inte i närheten av sin föda. Det innebär alltså att vattenskålen inte ska placeras bredvid matskålen. De föredrar ofta att dricka från vatten som de ser bra, dvs med lite rörelse i, t ex från rinnande kranar, från en vattenfontän eller en skål med bubblor från en akvariepump. Att stimulera katten till att dricka ordentligt är en mycket viktig sjukdoms-förebyggande åtgärd. Många problem med sjukdomar i njurar och urinvägar kan delvis vara orsakade av att katter ofta inte dricker så mycket som de borde.

Varje katt bör ha tillgång till minst en matskål. I det vilda tillbringar katten ibland mer än sex timmar med att jaga, fånga och äta byten. Den kanske gör hundra försök att fånga ett byte men lyckas endast tio gånger. I en inomhusmiljö saknas all denna akvititet. Aktivitetsutfodring kan vara att sätt att få katten att arbeta mer aktivt för att få mat:

• foderautomat: med hjälp av en timer kan du ställa in automaten så att den öppnas vid vissa speciella klockslag och därmed fördelar fodergivan över dygnet

• tomma PET-flaskor: gör hål stora nog för en torrfoderkula på många ställen i flaskan, fyll flaskan med en liten mängd kattmat. Maten ramlar ut när katten rullar runt leksaken

• matskålar kan placeras på olika ställen och höjder i bostaden, mat läggs bara i en del av skålarna så katten får söka efter maten. Variera dagligen vilka skålar som maten läggs i

• aktivitetslåda: fyll en låda med hopkramat tidningspapper. Göm sedan små torkade godisbitar i lådan så katten kan tumla runt och leta efter dem


Klösplats

Många kattägare irriterar sig på att katten förstör möbler med sitt klösande. Klösande är dock viktigt för katten

• den sträcker ut ryggmusklerna efter att ha sovit

• den vässar klorna

• den markerar gränserna för sitt territorium

• och den påkallar ägarens uppmärksamhet

Katter föredrar ofta en typ av material för att klösa på. När du kommit underfund om vilket material din katt föredrar kan du antingen köpa flera klöspelare i detta material, eller göra en egen klöspelare åt katten. Placera dem sedan

• nära viloplatser

• nära kattluckan och ingångar, där nya dofter förs in

• i vardagsrummet nära möbler du inte vill att katten ska klösa på


Kattlåda

Att vara noga med antalet, utformningen, underlaget och placeringen av kattlådan tillhör bland det viktigaste förebyggande arbetet för att inte din katt med tiden ska utveckla problem med felaktigt kissande.


Den generella regeln säger att du bör ha minst en kattlåda mer än antalet katter. Dvs om du har 3 katter så bör du ha minst 4 kattlådor. Om bostaden sedan består av mer än en våning så bör detta antal kattlådor finnas per våning!


Storlek och utformning

• kattlådan bör vara minst 1,5 gånger längre än katten

• de flesta katter föredrar öppna lådor eftersom urindoften blir mer påträngande i entäckt låda

• vissa katter föredrar dock täckta lådor eftersom de blir mer ostörda där

• om du har flera katter kan öppna lådor vara bäst, eftersom en självsäker katt annars kan ligga på lur och anfalla den katt som just varit inne på lådan

• om din katt är gammal och stel kanske lådans kanter måste vara ganska låga så katten enkelt kan ta sig in i och ur lådan


Underlag

• forskning har visat att de flesta katter föredrar klumpbildande underlag

• de flesta katter föredrar även oparfymerat underlag

• när du hittat ett underlag som din katt gillar, försök att hålla dig till detta i fortsättningen

• hur mycket underlag katten vill ha kan variera mellan individer, mellan 3-7 cm brukar rekommenderas


Placering

• lådan ska placeras på ett lugnt ställe där katten kan vara ostörd

• om du har flera katter eller flera husdjur bör lådan placeras på en plats med flera reträttvägar, så inte en skygg katt blir inträngd i lådan


Rengöring

• lådan ska tömmas minst en gång/dag

• rengör hela lådan varje vecka med varmt vatten och handdiskmedel

• byt allt underlag i lådan varje vecka om det är icke-klumpbildande, och varje månad om det är klumpbildande

• undvik att använda rengöringsmedel innehållande citrusdoft eftersom katter undviker detta

• undvik likaså att använda medel som innehåller ammoniak eller andra starka doftämnen

• ny låda bör införskaffas årligen eftersom plast suger åt sig doftämnen

 


Lek och aktivitet

Med lek har katten möjlighet att efterlikna det naturliga jaktbeteendet även inomhus. Det är viktigt att katten får utlopp för detta, framför allt tidigt på morgonen och på kvällen. Du kan uppmuntra katten att leka med dig genom att använda

• fiskeleksaker, dvs något som dinglar från ett spö

• laserpekare

• dammvippor


Du ska aldrig någonsin uppmuntra lek med dina fötter eller händer, eftersom detta med tiden kan leda till aggressivt beteende hos katten.


Andra leksaker som katten kan leka själv med kan vara

• fjädrar

• pingisbollar

• pälsmöss

• stora papperspåsar eller pappkartonger


I typiska fall tröttnar katter på att leka efter ca 10 minuter. Det innebär att lekstunderna måste vara korta men ske ofta. Det är viktigt med variation, dvs att inte samma leksaker ligger framme hela tiden.


Att få gå utomhus ger självklart den bästa möjligheten för aktivitet och stimulans. Om du har en innekatt kan du redan när den är kattunge träna den på att gå ut i sele. Undvik att gå på typiska promenadvägar för hundägare, eftersom dofterna där kan upplevas som skrämmande för katten.

Andra sätt att stimulera en innekatt kan vara att göra en speciell viloplats i en fönsterkarm där katten kan titta på fåglar utomhus. Vissa katter tycker om att titta på TV - det finns filmer producerade för katter med fåglar, insekter eller gnagare som den kan titta på när ägaren inte är hemma.



Rengöring av urinfläckar

Det kan någon gång hända att katten av misstag eller på grund av sjukdom kissar på ett olämpligt ställe inomhus. Risken är därefter stor att doften av urinämnen lockar katten till att fortsätta kissa på samma plats igen. Det är därför mycket viktigt att noggrant rengöra urinfläcken. Här följer några råd om rengöringsmetoder för olika typer av ytor. Råden kan tyckas vara onödigt krångliga men detta reflekterar bara hur enormt bra luktsinne våra husdjur har. Utan denna noggranna rengöring är olyckan lätt framme igen, och då kan vi bara skylla på vår egen lathet om vi inte orkade rengöra den gamla fläcken ordentligt!


Tvättbara textilier:

• tvätta först i tvättmaskinen med vitvinsvinäger utan tvättmedel

• efter avslutat tvättprogram läggs tvättmedel i och maskinen körs en gång till


Mattor:

• torka upp urinen med papper

• om urin trängt in på djupet i mattan ska fläcken täckas med pappershanddukar. Placera sedan ett tungt föremål ovanpå fläcken, repetera detta steg flera gånger vid behov

• fukta sedan området med mattrengöringsmedel eller vatten med lite handdiskmedel i. Låt det dra i 1-2 timmar utan att skrubba fläcken

• skölj sedan upprepade gånger med vatten

• fukta sedan fläcken igen, denna gång med mineralvatten, i 10 min

• torka med papper eller handduk, och lägg sedan en torr handduk med en tyngd ovanpå och låt ligga över natten

• på morgonen sprayas området med ett enzymatiskt rengöringsmedel, t ex Spill-BGone


Plastgolv

• torka upp urinen med papper

• rengör noga med handdiskmedel

• skölj noga med varmt vatten

• torka av med en svamp fuktad i vitvinsvinäger

• låt lufttorka


Trä

• torka upp med papper

• använd enzymatiskt rengöringsmedel

Varje ställe bör rengöras flera gånger i veckan tills katten inte kissar där på 3 veckor. Tänk på att aldrig använda ammoniakinnehållande rengöringsmedel eftersom dessa lockar till fortsatt kissande på samma ställe!

Många produkter som säljs som ”doftrenare/doftavlägsnare” är producerade för våra mänskliga och ganska okänsliga näsor. Trots användning med denna typ av preparat kan katten ofta fortfarande känna doften av urinämnen. Det är därför mycket viktigt att bara använda ett enzymatiskt rengöringsmedel på ytor som är svåra att rengöra. Testa gärna medlet först på en liten yta som ska rengöras, för att kontrollera att inte materialet skadas av produkten.

 


Förebyggande hälsovård


Vaccination

Alla katter bör vaccineras mot kattpest (parvovirus). För utekatter och katter som ibland ska inackorderas på pensionat är det även klokt att bli vaccinerade mot kattsnuva. Under vissa omständigheter kan det även finnas anledning att vaccinera mot chlamydia och kattleukos. Då det gäller vaccination mot rabies, se avsnittet Resor utomlands. Grundvaccination sker av kattungen vid 7-8 veckors ålder samt 3-4 veckor senare. Katten ska därefter vaccineras vid ett års ålder. För en vuxen katt vaccinerar man mot kattpest vart tredje år, och mot kattsnuva årligen. Du kan läsa mer om de olika sjukdomarna som man vaccinerar mot under avsnittet Vaccination.


Avmaskning

Kattungar bör avmaskas mot spolmask vid 3, 7 och 11 veckors ålder. Avmaskningen upprepas sedan någon gång som ungkatt. Rutinavmaskning krävs därefter inte för innekatter.

Utekatter som jagar och äter fåglar och möss måste avmaskas mot bandmask 1-4 gånger om året beroende på hur inbitna jägare de är. Katthonan bör avmaskas före en planerad parning. Däremot ska du inte avmaska en dräktig katt.

Receptfria avmaskningsmedel finns på vanligt apotek.


Kastration

Både han- och honkatter som inte är avsedda för avel bör kastreras. Skälen till att kastrera är många. En okastrerad katt blir efter uppnådd könsmognad ofta orolig och vill ut och söka sig en partner för parning. Detta kan dels leda till att katten försvinner från hemmet för långa perioder, och dels till en mängd oönskade kattungar. För honkatter har en kastration dessutom en mycket bra sjukdomsförebyggande betydelse eftersom det omöjliggör utveckling av livmoderinflammation, och kraftigt minskar risken för juvertumörer.

Kastration innebär att testiklarna avlägsnas på hankatter, medan livmoder och äggstockar avlägsnas på honkatter. Ingreppen är relativt enkla och katterna får åka hem samma dag. Honkatten får stygn på magen som vanligen avlägsnas efter 10-12 dagar. För att hon inte ska slicka på dessa får honan oftast en krage om halsen.

Den enda nackdelen med en kastration är att risken för övervikt ökar. Det ställer stora krav på ägaren att utfodra katten med en avpassad mängd foder av en bra kvalitet utan alltför högt kaloriinnehåll.


P-piller

Upprepad behandling med hormontabletter kan hålla honkatter löpningsfria. Långvarigt bruk av p-piller ger dock oönskade bieffekter som ökad risk för juvertumörer och livmoderinflammation.


Identitetsmärkning

Alla kattägare gör klokt i att ID-märka sin katt. Vanligast är fortfarande en tatuering i vänster öra. Nackdelen med en tatuering är att den slits med tiden, och kan synas dåligt på en mörkpigmenterad katt. Fördelen med en tatuering är att den som hittar din katt lätt kan se att detta är en värdefull familjemedlem och då förhoppningsvis anstränger sig för att hitta ägaren.

Alternativet är att sätta in ett mikrochip under huden i nackskinnet. Nackdelen med denna metod är att märkningen inte syns på utsidan av katten. Fördelen är att märkningen inte försvinner med tiden. Dessutom, om du har planer att resa utomlands med din katt så krävs en märkning med mikrochip för detta.

Registret över identitetsmärkta katter finns på Svenska kennelklubben.

 


Är katten sjuk?

Upplever du att något har förändrats eller är onormalt och du inte har någon förklaring till detta, är det klokt att låta katten bli undersökt av din veterinär. Hur snabbt detta behöver ske beror på kattens allmäntillstånd, samt om katten har ihållande blödning eller ansträngd andning. Skulle så vara fallet behöver veterinär kontaktas omgående. I annat fall är det oftast möjligt och fördelaktigt att hålla katten under observation och kontakta din veterinär så fort som möjligt, förutsatt att det du iakttagit inte har försämrats ytterligare.

• Innan du ringer till veterinären kan det vara bra att tänka igenom följande punkter:

• kroppstemperatur: normaltemperaturen är 38,0-39,0 mätt med vanlig termometer i ändtarmen

• allmänt beteende

• aptit, törst

• kräkningar

• avföring: normal, lös, hård, blodig, har katten svårt att bajsa?

• urin: normal, blodig, kissar ofta, har katten svårt att kissa?

• ögon: kisar katten med ett öga, kliar den sig mot ögat?

Tänk på att transportera katten till veterinär i en transportbur så att den inte kan rymma ifrån dig om den blir skrämd.



Några vanliga akuta sjukdomar som är viktiga att känna till


Urinstopp/urinsten

Några procent av alla han- och honkatter har benägenhet att utveckla urinsten. Lågt vätskeintag och ett högt mineralinnehåll i fodret bidrar sedan till bildandet av kristaller i urinblåsan. Honkatten, som har ett bredare urinrör än hankatten, klarar att kissa ut dessa kristaller utan att de fastnar. Hos hankatten, som har ett urinrör som blir smalare mot penis, kilas ofta dessa kristaller fast och orsakar urinstopp. Katten blir då orolig, springer ofta på lådan, och försöker kissa utan något större resultat. Ofta kommer ingenting, ibland några få droppar. Detta är ett mycket akut, allvarligt och plågsamt tillstånd som blir livshotande om inte katten får adekvat vård. Kontakta därför alltid veterinär omgående om du misstänker att din katt lider av urinstopp!


Fall från hög höjd

Katter sitter ofta vid öppna fönster eller på balkonger och studerar sin omgivning. Det är lätt hänt att en oförsiktig rörelse gör att katten faller ner. Vanliga skador är benbrott samt inre blödningar. Du bör alltid få din katt undersökt av veterinär efter en fallolycka. Om allmäntillståndet är påverkat bör det ske omgående.


Bitskador, sårskador

Ihållande blödning och större hudskada bör åtgärdas omgående. Mindre skador bör tvättas rena och vid behov bandageras. Veterinärbesök kan i allmänhet vänta tills påföljande dag ifall skadan inträffar sen kväll eller natt. Har du en halskrage hemma kan du med fördel sätta på den så katten inte själv förvärrar skadan genom att slicka eller bita på den.


Ögonskador

När ögat skadats av yttre våld som t ex rivsår, bitsår eller sticksår och du misstänker att hornhinnan är skadad så bör detta undersökas snarast.


Hältor, benbrott

Kan oftast vänta över natten till nästa dag om huden är hel. Observera att om en led är varm och svullen bör dock veterinär kontaktas omgående. Skulle allmäntillståndet vara nedsatt och/eller katten ha mycket ont bör även i dessa fall veterinär kontaktas omedelbart. På skador nedan armbåge och knä kan ett stödförband anläggas i väntan på veterinärundersökning. Tänk dock på att inte lägga på det för hårt eftersom blodcirkulationen annars kan försämras till benet och leda till allvarlig vävnadsskada.


Ormbett

Vid ormbett skriker oftast katten till och gnyr en stund. Det bitna området svullnar kraftigt under de närmaste timmarna. Undvik att katten rör sig i onödan eftersom giftet då sprids lättare. Bär om möjligt katten hem efter ett ormbett. Veterinär bör alltid undersöka ett ormbitet djur eftersom detta kan ge upphov till både störningar av blodcirkulationen och allvarlig organskada.


Insektsbett/getingstick

Är oftast ofarligt för katt. Om katten fått många bett eller om allmäntillståndet är påverkat bör dock veterinär kontaktas.


Kräkning och/eller diarré

Om allmäntillståndet inte är påverkat och katten får behålla vätska kan man prova med att svälta katten i 24 timmar och sedan ge dietmat, t ex kokt fisk och löst potatismos, i små portioner 3-4 gånger/dag i 2-3 dagar. Därefter övergår man successivt till normal kost under 2-3 dagar. Om misstanke finns att katten svalt ett främmande föremål bör veterinär kontaktas omgående. Likaså bör detta ske om kräkningarna och/eller diarrén är ihållande, blodblandade. Vid nedsatt allmäntillstånd ska alltid veterinär kontaktas.
 



Djurkliniken Roslagstull har kompetens och utrustning att behandla de allra flesta akuta

liksom kroniska sjukdomstillstånd hos katt. I de fall där ytterligare resurser är av värde

hjälper vi dig på ett smidigt sätt vidare så att din katt snabbt får tillgång till den vård den behöver.

Detta gör att du alltid med stor trygghet kan vända dig till Djurkliniken Roslagstull.

Om Evidensia

Välkommen till oss på Evidensia. Sedan starten 2012 har vi vuxit och är i dag en av Europas största och kvalitetsledande kedjor för djursjukvård. Vår storlek är din trygghet. Vilken av våra kliniker eller djursjukhus du än besöker gör vi allt för att ditt djur ska återfå hälsan.
Vi tror på kvalitet och erbjuder specialister och avancerad utrustning. Vi satsar på kompetens och bedriver utbildning och klinisk forskning. Det gör att vi kan erbjuda den bästa veterinärmedicinska hjälp som finns.

Du kan alltid ringa oss, dygnet runt, året om.

Vi vill se fler friska och lyckliga djur. Därför ska vi vara det allra bästa för djuren. 

Våra Djursjukhus

Djursjukhus

Hästsjukhus

Vi finns i hela Norden!

Med närvaro på närmare 170 platser har vi kliniker och djursjukhus för varje behov. Du hittar oss i Sverige, Finland, Norge, Danmark. Nederländerna, Tyskland och Schweiz.

Evidensia Djursjukvård AB  |  Djursjukhusvägen 11,73494 Strömsholm Sverige  |  Tel: 0771 - 45 40 00 |  E-post
© Evidensia, All rights reserved