Kastrera kanin
Artikelns innehåll
Kastrera kanin
Vi rekommenderar att både han- och honkaniner ska kastreras. Kastrerade djur blir vanligen lugnare och mer tillgivna sällskapsdjur. Och risken för aggression både mot djurägaren och burkompisar minskar. Kastration innebär också minskad risk för urinmarkering av reviret. Att kastrera honkaniner är viktigt för att undvika oönskad dräktighet samt cancer eller andra sjukdomar i livmodern (se nedan). Kastration av båda könen kan ske så snart tecken på könsmognad uppvisas, oftast vid 4-5 mån ålder.
Det går att hålla okastrerade djur också. Vissa individer uppvisar inte de beteenden som förknippas med könsmognad. Vissa honor (framförallt om kastration övervägs sent i kaninens liv) mår nog bättre av att vara okastrerade. Även hondjur som redan drabbas av livmodersjukdom kan kastreras, men där behöver bedömas om operationen är fortsatt värdefullt för djuret. Om en cancer har redan spridit sig eller djuret är för svag, är kirurgi ofta kontraindicerat.
Varför kastreras hankaniner?
Kastrering av kaninhannar görs oftast för att minska reproduktionsförmågan, och för att ändra beteendet. Ofta anses kastrerade handjur bli lugnare och trevligare sällskapsdjur. Driften att ”skvätta” urin kan minska betydligt. Som en positiv bieffekt kan kaninen inte heller senare drabbas av testikelcancer.
Stora vinster med att kastrera honkaniner
Kastrering av honor är ännu inte så vanligt bland kaniner, trots att det är här som de stora vinsterna kan göras i sjukvårdsförebyggande syfte. Många sjukdomar är nämligen beroende av höga halter honliga könshormoner i kroppen. Vid en kastrering opereras äggstockarna och livmodern, bort varefter halten könshormoner drastiskt minskar.
Det finns flera allvarliga sjukdomar och svåra tillstånd som du kan ta bort risken för om du låter kastrera din hona. Kastrering är en möjlighet att både förlänga livet och öka livskvaliteten för ditt djur.
Kaninhonor över tre års ålder löper extremt hög risk att drabbas av livmodercancer. Genom kastrering omöjliggörs denna sjukdom. Medan behandling av livmodercancer genom kastration i flera fall är möjligt, finns det en betydlig riskökning för kaninen när den redan har drabbats. Operationen är då mer komplicerad, samt att spridning av cancerceller i kroppen kan förekomma. Utan behandling är sjukdomsförloppet alltid dödlig.
Hur går det till att kastrera kanin?
Kaniner kastreras under narkos. Efter ingreppet kan djuret bli lite medtaget men blir snabbt piggt igen.
- Kaninhonan opereras genom ett snitt under magen.
- Livmoder och äggstockar avlägsnas.
- Buksåret sys ihop med stygnen gömda inuti huden, så kaninen själv inte kan bita bort dem.
Till hund finns det idag så kallad kemisk kastrering, men denna har ännu inte visat sig fungera på kanin.
Eftervård efter du har kastrerat din kanin
- Väl hemma behandlas hon med smärtlindrande medel de första dagarna efter operationen.
- Du som djurägaren håller noga kontroll så att kaninen kommer igång att äta. Är aptiten dålig måste kaninen stödmatas en första period.
- Det är naturligt att ett operationssår svullnar något och det kommer lite blåmärken runt omkring såret. De första en till två dagarna kan det också komma enstaka droppar blodblandad vätska. Såren ska dock inte börja blöda, producera var eller lukta illa.
- Hygien. Så länge som såret vätskar sig är det viktigt att djuret får bo på ett rent underlag utan småpartiklar som kan fastna i såret. Tidningspapper eller handdukar kan vara lämpligt. Såret ska kontrolleras dagligen och tvättas med koksaltlösning vid behov.
- Börja äta. Det absolut viktigaste efter en operation är att kontrollera att djuret snabbt kommer igång att äta igen. För kaniner kan det däremot ta 1 – 2 dagar innan djuret börjar äta på egen hand. De måste i så fall stödmatas 3 – 4 gånger dagligen med t ex Oxbow Critical Care, en speciell välling för kaniner som är höbaserad och ger bra stimulering till djurens känsliga magtarmapparat.
Medicinska problem kaninhonor
Den vanligaste livmodersjukdom hos honkaniner är en cancer som kallas adenocarcinoma. Detta är en elakartad sjukdom. Hos avelskaniner yttrar sig sjukdomen ofta till en början som diverse problem med dräktigheten och aborter. Hos andra kaninhonor ses vanligen en blödning från slidan. Detta kan ofta misstolkas som blod i urinen.
Denna cancerform kan förebyggas genom att kastrera kaninen så tidigt i livet som möjligt. Kastrering innebär att man opererar bort kaninens livmoder och äggstockar.
Idag är risken av komplikationer i samband med kastrationen relativt låg om en erfaren kirurg utför ingreppet. Då kaniner är känsligare mot anestesi än hundar och katter är det alltid bättre att operera yngre, friska djur jämfört med sjuka eller äldre djur.
Medicinska problem hanar
Vissa hankaniner, framför allt dvärgkaniner, kan uppvisa starkt revirhävande beteende när de uppnår könsmognad. De kan bitas samt spraya urin utanför kisslådan. Urinen har ofta en mycket stark och obehaglig lukt pga närvaron av hanligt könshormon. Dessa hanar kan även vara dåliga på att putsa sig, och utveckla missfärgade och kletiga bakdelar. De kan börja angripa andra kaniner och orsaka allvarliga bitsår. Bästa lösningen är kastrering, dvs att operera bort testiklarna. Vissa veterinärer kan kastrera så tidigt som 3 månaders ålder – men det bygger på att kaninen är välvuxen och frisk och bedöms klara av sövningen. Detta bör göras efter ca 5 mån ålder.
Hanar löper små risker för komplikationer efter kastration jämfört med kaninhonor. Det är för att ingreppet sker utanför buken – och det blir små snitt lokalt vid testiklarna.
-
