Avsnitt 1: Vad är hud och hudrelaterade sjukdomar hos hund

Avsnitt 1: Vad är hud och hudrelaterade sjukdomar hos hund

Vad är hud och vilka är de vanligaste hudrelaterade problemen hos hund?

Elisabeth Hernblad Tevell är veterinär med specialistkompetens inom dermatologi hos hund och katt (läran om sjukdomar i hud, öron och klor) och arbetar på Evidensia Nacka Djurklinik. I tre avsnitt kommer hon att dela med sig av sina kunskaper om huden och hundens vanligaste hudrelaterade besvär. Vi går igenom bland annat klåda, allergier, öron, tumörer, hemskötsel och vad som händer hos veterinären. Elisabeth har gedigen erfarenhet från sina trettio år som veterinär. Häng med och lär dig allt du behöver veta om hundens hud!

I det här avsnittet

  • Titta igenom din hund regelbundet och var uppmärksam på förändringar.
  • En frisk och välvårdad hud och päls ska vara glansig, utan beläggningar eller sår och lukta friskt.
  • Ge hunden bra mat, regelbunden fysisk aktivitet och sköt om päls och klor för att undvika problem i framtiden.
  • Regelbundna undersökningar och veterinärbesök kan göra stor skillnad i hundens välmående och livskvalitet.
  • Får hunden hudproblem och går obehandlad finns risk för att hunden utvecklar kroniska besvär

Elisabeth, vad är egentligen hud?

Huden är den mjuka vävnad som omsluter hela kroppens yta. Huden brukar kallas vårt största organ och utgörs av tre skikt, överhud (epidermis), läderhud (dermis) och underhud (subcutis).

Vad är hudens huvudsakliga uppgift?

Huden spelar en viktig roll för att skydda kroppens inre, reglera kroppstemperatur samt göra kroppen uppmärksam på beröring, kyla och värme. Man skulle kunna säga att den är kroppens egen sköld men den är också oerhört viktig för kroppens immunförsvar.  Man talar ibland om hudens översta skikt som ”hudbarriären”, ju bättre den fungerar, desto bättre är hunden rustad mot yttre påverkan, sjukdomar och infektioner.

Huden är uppbyggd av olika celltyper. Kan du ge några exempel?

Precis. Kroppen är ju uppbyggd av celler. Celler av samma typ bildar olika organ och huden är ett av dem. I huden finns flera olika celltyper som alla har sin egen specifika funktion och uppgift. I översta hudlagret (överhuden) finns flera lager av så kallade epitelceller som sitter ihop med bryggor. De bildas från stamceller längre ner, mognar successivt och skjuts upp mot ytan och stöts därefter bort som mjäll eller hudavlagringar. En normal omloppstid (turnover) för epitelcellerna är ca 3 veckor, det är den tid tar det för cellerna i en normal hud att bildas och så småningom stötas av. Den tiden kan vara förändrad vid olika typer av sjukdomar, om mognad och avstötning går fortare, så stöts också mera ”mjäll” bort. I överhuden finns också flera typer av celler som har med immunförsvaret att göra. Ett spännande exempel är de så kallade antigenpresenterande celler som upptäcker främmande ämnen på huden och kilar iväg till andra platser i kroppen, till exempel närmaste lymfknuta med information.

Kan du säga mer om hudens funktion?

I läderhuden finns rikligt med hårsäckar, varifrån hårstråna växer ut, ofta som i ”kvastar”. Kring dessa strukturer finns också bland annat talgkörtlar och svettkörtlar. I huden finns också bindväv och fett som har en viktig roll för hållfasthet och skydd. Där finns också nervändar och små muskler, som reglerar hårstrånas rörelser, till exempel när hunden blir rädd och reser ragg.  Värt att nämna är att hunden inte reglerar temperaturen genom att svettas. Den använder istället hässjning, en form av mycket ytlig andning, för att sänka kroppstemperaturen en varm sommardag.

Undersökning av hundens hud i bra ljus. 

Är det vanligt att hundar får problem med huden?

Ja det är det. Hudbesvär medför ofta lidande för hunden och är en av de vanligaste orsakerna till veterinärbesök. Problemen är sällan farliga och det finns mycket vi tillsammans med djurägaren kan göra för att behandla eller lindra besvären. Med rätt diagnos, behandling och råd kan man förbättra och göra markant skillnad i hundens livskvalitet. Det gäller dock att vara både tålmodig och ihärdig om hunden har allvarligare eller kroniska problem.

Är vissa raser mer benägna att drabbas av hudproblematik?

Ja det kan man säga. Det finns raser som har en ökad känslighet och benägenhet att utveckla hudproblematik i någon form. Till viss del beror det på genetiskt nedärvda faktorer men skillnader i fysiska förutsättningar spelar förstås också in. Det kan vara väldigt tät och tjock päls, övervikt som ger många hudveck eller sjukdomar beroende på framavlade defekter osv.

Vad är det som orsakar hudbesvär?

Hudbesvär är ofta komplexa och kan orsakas av flera olika faktorer, därför är det svårt att ge ett generellt svar men man brukar säga att de absolut vanligaste orsakerna till hudbesvär är parasiter, infektioner och allergier. Förutom dessa finns det förstås en grupp ovanligare sjukdomar eller problem, som till exempel hormonella rubbningar, genetiska defekter eller tumörsjukdomar. Läs mer om dessa i avsnitt 3 av Hudskolan.

Vilken av dessa orsaker är vanligast?

Allergier är idag ett mycket vanligt problem hos våra hundar. Det inbegriper överkänslighet eller intolerans mot till exempel födoämnen (matallergi) men oftare mot allergener i omgivningen (atopi). Vanliga former av atopisk allergi är mot pollen och mot inomhuskvalster.

Kan du beskriva parasiter, infektioner och allergier lite kort?

Parasiter kan beskrivas som skadedjur som livnär sig på andra levande varelser. Man brukar prata om invärtes och utvärtes parasiter men när det gäller hudbesvär så är det i första hand utvärtes parasiter som är intressanta. Några av de mest förekommande är rävskabb, fästingar och loppor. Utvärtesparasiter kan smitta hundar emellan men som djurägare behöver du nästan aldrig vara orolig för egen del. I värsta fall får du ett bett men parasiten kommer inte att fortsätta leva eller föröka sig på dig. Parasitangrepp kan vara nog så besvärliga men med rätt diagnos så går de oftast att behandla och bota så att de försvinner helt. Inom de områden i södra Sverige som har problem med kattloppor kan dessa parasiter vara en större utmaning eftersom de är svåra att få bort från miljön. Även de sjukdomar som kommer till Sverige på grund av ökat resande med djur till och från andra länder blir mer och mer av en utmaning, till exempel Leishmania (en parasit) eller nya arter av fästingar.

En noggrann klinisk undersökning av hunden, inklusive hud och päls, är nödvändigt för en korrekt diagnos. 

Infektioner: I hudens naturliga bakteriesammansättning (mikrobiom) finns gott om goda bakterier som hjälper till att skydda individen mot sjukdomsframkallande varianter som annars skulle kunna få fäste och skapa besvärande infektioner. En helt frisk hund med frisk hud drabbas sällan av hudinfektioner. Om man har en bakomliggande sjukdom eller allergi försvagas hudbarriären och den skyddande normalfloran förändras i sin sammansättning och det leder i sin tur till ökad sårbarhet för skadliga bakterier eller jästsvampar som lättare får fäste. Hunden kan då drabbas av en så kallad sekundär hudinfektion (pyodermi). I dessa fall är det egentligen inte de skadliga bakterierna som är orsaken utan snarare den bakomliggande sjukdomen/allergin. För att komma tillrätta med en sekundär infektion hjälper det därför inte att endast behandla symtomen. Så länge den bakomliggande orsaken och sårbarheten finns kvar kommer infektionerna att återkomma och blomma upp igen efter avslutad behandling. Det är därför det är så viktigt att inte bara ta hand om infektionen utan även reflektera över vad som orsakat problemen.

Allergier är ofta genetiskt betingade, det finns alltså en ärftlig benägenhet att utveckla en allergi. Man kan vara känslig mot något i maten eller mot något i omgivningen. I enstaka fall är man överkänslig mot något man är i kontakt med, det kallas då en kontaktallergi eller kontaktreaktion. Det kan till exempel gälla gräs eller någon produkt som man har använt.

Till skillnad från parasiter och sekundära hudinfektioner är allergi ofta en livslång sjukdom som man får hantera, snarare än att bota helt. Vid matallergi där hunden reagerar mot ett specifikt födoämne kan man förstås ”bota” genom att helt undvika det hunden inte tål och därmed göra den symtomfri. Överkänsligheten finns kvar i botten men ger då inga besvär.

Atopi (omgivningsallergi) innebär att man är allergisk mot något i miljön, som till exempel kvalster, pollen, damm, gräs eller likande.  Det är en komplex sjukdom med flera bakgrundsorsaker och där också behandlingen består av flera delar. Man kan i vissa fall behandla denna typ av allergi med så kallad immunterapi (hyposensibilisering) men i övrigt handlar det om att, om möjligt, undvika det man är allergisk emot, att behandla sekundära infektioner och att symtombehandla för att lindra hundens besvär. Till exempel har de inte sällan problem från sina öron och de har ofta en klåda som behöver behandlas.  Läs mer om öron i nästa avsnitt av Hudskolan.

Allt det här sorteras alltid bäst ut i nära samarbete med sin veterinär. Behandlingen är aldrig statisk utan ändras över tid och skräddarsys för varje patient. Så vid misstänkt allergi är det viktigt att uppsöka veterinär för utredning och få råd om behandling. Och när din hund utreds och diagnostiseras med någon form av allergi så är det helt avgörande för resultatet och hundens välmående att du som djurägare följer de rekommendationer och behandlingar som veterinären har ordinerat

Vilka symtom ska man vara uppmärksam på när det gäller hudproblematik?

Det finns många symtom som kan ge dig en vink. I första hand är det pälsförändringar, håravfall, rodnad, utslag, svullna tassar och sår på huden samt problem eller sekret från hundens öron. Även luftvägssymtom och mag-och tarmproblem kan förekomma. Ibland finns klåda, ibland inte.

Ställen att kika lite extra på om man misstänker specifikt allergi är öron, ansikte, ljumskar, tassar och i analområdet.

Trampdynor och klor utgör också en del av huden, väl anpassade för sin funktion. På trampdynorna är huden extra hållfast för att tåla belastning och där finns också celler som producerar feromoner, de luktämnen som hundarna märker revir med. 

Hur märker jag om min hund lider av klåda?

Hundar har inte samma putsbeteende som till exempel katter har så en frisk hund kliar sig i stort sett bara när den är otålig eller om det har fastnat något specifikt i pälsen. Viktigt att tänka på när det gäller klåda är att hundar inte bara använder tassen för att klia sig. De kan slicka sig, rulla sig på marken eller gnida sig mot olika föremål. En del hundar njuter omotiverat mycket av att matte eller husse kliar dem, det kan också vara tecken på klåda. Så om hunden lägger tid på att klia sig, att man ”får säga till den att sluta” eller att det uppstår sår eller bortkliad päls så är det alltid tecken på klåda som bör tas på allvar.

När bör man uppsöka veterinär?

En frisk och välvårdad hud och päls ska vara glansig, utan beläggningar eller sår och ska lukta friskt. Likaså öronen, som ju också är en del av huden, ska vara fria från smuts och ha en frisk doft. Vid klåda eller andra synliga avvikelser i hud eller öron rekommenderas att du som djurägare uppsöker veterinär. Ju tidigare man utreder och sätter in eventuella åtgärder desto bättre resultat brukar det bli för hunden.

Helt obehandlad riskerar hunden att utveckla kroniska symtom och besvär, något som kan bli besvärligt och skapa lidande både för hunden och för djurägaren. Regelbundna undersökningar och veterinärbesök kan göra stor skillnad i hundens välmående och livskvalitet.

Vad händer hos veterinären?

Problem från hud och öron är en av de vanligaste orsakerna till att djurägare bokar veterinärbesök och eftersom hudproblematik kan vara komplicerad så arbetar veterinären systematiskt för att utredningen ska bli så effektiv som möjligt för just din hund. Det är mycket viktigt att utreda och behandla i dialog med dig som djurägare. Därför rekommenderar vi alltid att den som äger, vårdar och sköter hunden mest också är den som följer med till veterinären. Det ger bästa möjliga förutsättningar för att i samråd kunna komma överens om lämplig utredning och behandlingsplan inklusive uppföljande återbesök.

Utredning och behandling sker alltid bäst i dialog med djurägaren. 

Man brukar säga att huden är kroppens spegel, och man får därför många ledtrådar genom att undersöka hela hunden, som att lyssna på hjärta och lungor, känna på lymfknutor, kolla slemhinnorna och så vidare.

Det är ofta aktuellt med provtagning och det kan handla om hudprover för mikroskopi, och ibland prover för bakterieodling. Ibland behöver man ta blodprover för att ta reda på orsakerna till hundens problem, det kan till exempel gälla bakomliggande hormonella sjukdomar, organsvikt, infektionssjukdomar och vid allergiutredningar.

Hur bör jag agera om jag har en hund med diagnostiserad kronisk hudproblematik?

Det viktigaste är att ta hjälp av veterinär med särskilt kunnande inom hud för att få rätt rekommendationer, behandling och uppföljning. Det är också avgörande för hunden att du som djurägare inte ger upp och avslutar rutiner och behandling även om hunden blir temporärt bättre och visar färre symtom och att du kommer på planerade återbesök.

Hundar med hudproblem brukar behöva komma någorlunda regelbundet även när problemen tycks vara under kontroll. Att vi ser våra patienter flera gånger är mera regel än undantag och att en kroniker kommer på besök 1-2 gånger om året är ofta fallet. Det händer också mycket inom forskning och utveckling, det kan finnas möjlighet till såväl nya behandlingar som nya läkemedel eller preparat med bättre effekt och färre biverkningar.

Tänk på att du är hundens röst och att behandlingen sker bäst i dialog mellan dig och veterinären. Det är du som känner din hund och det är du som bäst kan avgöra vad som verkar fungera när man ska utvärdera insatt behandling. Håll kontakt med din klinik och berätta om eventuella biverkningar, reaktioner och annat som kan spela roll för hundens behandling.

Hemskötsel – förebyggande – Vad kan jag göra hemma?

Det finns inga specifika metoder eller åtgärder som kan garantera en frisk hud eller en aldrig utvecklad allergi men om du som djurägare tittar igenom din hund regelbundet och är uppmärksam på förändringar, ger den bra mat, regelbunden fysisk aktivitet och sköter om päls och klor så skapar du fina förutsättningar för en god tillvaro.

En frisk hund behöver inte bada så ofta men så länge du använder milda och ändamålsenliga produkter finns det ingenting som säger att återkommande bad skulle vara skadligt. Följ dock alltid rekommendationerna från din veterinär.

När du tittar igenom din hund så rekommenderar vi att du kikar lite extra på öronen. Öronen är en del av huden och en mycket vanlig kroppsdel som drabbas av besvär hos framför allt allergiska hundar. Ju tidigare man fångar upp en öroninflammation och behandlar den på rätt sätt desto mer sannolikt är det att hunden blir helt frisk. Ett friskt öra blir inte smutsigt, luktar inte illa och släpper så gott som inget sekret ifrån sig.

Nästa avsnitt ägnar vi helt åt öronen.  

Tips från avsnitt 1: 

  • Klåda är inget normaltillstånd och bör alltid undersökas av veterinär.
  • Klåda och hudproblematik orsakas oftast av parasiter, hudinfektioner och/eller allergier men andra bakomliggande sjukdomar förekommer också.
  • Allergi är en livslång sjukdom som ofta inte går att bota helt men däremot lindra och behandla med avgörande skillnad i hundens livskvalitet.

Vi erbjuder hudutredning

Du är välkommen till oss för hudutredning när din hund eller katt har någon typ av bekymmer med sin hud eller päls. Det kan vara klåda, utslag, eksem, pälsavfall och olika typer allergier.

Hitta en klinik nära dig som erbjuder hudvård

Flera av våra kliniker runt om i Sverige erbjuder hudvård.
HITTA DIN KLINIK